Mördarbakterierna anfaller

Antibiotikaresistenta bakterier må vara en mardröm för sjukvården och patienterna, men för media är det en dröm. Därför ökar rapporteringen, vilket i sig inte förminskar problemets allvar.

Insikten att barnens skrubbsår, eller en banal halsfluss på sikt kan bli dödliga sjukdomar oroar. En superresistent bakterie, ESBL-Carba, som spårats till Indien, har börjat dyka upp även i Sverige. Än så länge är det förhållande få fall, i jämförelse med många andra länder, men i takt med det ökande resandet, lär det bli fler som blir sjuka.

Ett stort problem i sammanhanget är att läkemedelsföretagen är måttligt intresserade av att satsa sina resurser inom det här området, eftersom det är ett ekonomiskt vågspel. Därför har inget nytt antibiotika introducerats sedan 1987. Återstår andra alternativ. Globala överstatliga samarbeten som garanterar kostnadstäckning är ett. Ett annat, intressantare, är Open Innovation, som i det här fallet snarare innebär ”Open Labs”.  New York Times rapporterar om ett par sådana, som Tres Cantos Open Lab Foundation, men även här är det en lång bit kvar.

Dyker det inte upp något botemedel kan effekten bli mycket kännbar för vår livsstil och vårt sätt att göra affärer, när själva resandet kommer att innebära en oacceptabel hög risk. Vem vill komma hem obotligt sjuk från Thailandsemestern eller finna-sig-själv-resan till Indien? Och affärsmötet sköter vi helst via nätet i fortsättningen.

Å andra sidan skulle det innebära att de ekonomiska värdena som stod på spel är så höga att det säkerligen skulle löna sig att mycket snabbt forska fram något lämpligt botemedel.

 

Med hela världen i fickan

När de fysiska och virtuella världarna flätas samman med mobil teknik och GPS uppstår många nya möjligheter

Mobiltelefonernas positioneringstjänster är en riktig kioskvältare. När snart halva befolkningen i de mer utvecklade länderna på jorden ständigt tar fram sin smartphone så fort tillfälle gives, finns marknaden redan där, ivrig att få nya möjligheter. Och sådana erbjuds i allt större utsträckning. Några exempel är Lyft, Sidecar och Uber, som alla erbjuder taxiliknande resor med privatpersoner ibland annat San Francisco och Chicago, där förare och passagerare hittar varande med hjälp av en App, som också ser till att resan blir säker. En annan variant är AirBnB,  där man kan boka övernattning också hos privatpersoner. I båda fallen hotas de bestående strukturerna som naturligtvis slagit tillbaka med hjälp av advokater och viten.

När händer det? Nu. Det dyker upp nya tjänster nästan varje dag. Som vanligt tar det lite längre tid för folk att upptäcka dem

Vem påverkas? Företag och branscher där geografin har betydelse. Taxi och hotell har redan nämnts. En annan påverkansdimension är att positioneringstjänster är ett typiskt urbant fenomen, som gör skillnaden mellan stad och land ännu större. Kan man göra en Hela-Sverige-ska-leva-App?

 

Garagefabrikerna

Nästa stora förändringsområde, efter IT och mobilt, blir tillverkning. I horisonten skymtar en verklighet där vi alla kan tillverka mycket av det vi behöver hemma i garaget.

Somliga kallar det för desktop-produktion, andra använder gör-det-själv-revolutionen. Det handlar om 3D-skrivare och öppet samarbete över nätet, så kallade kollaborativa system. Vi har nämnt det förut, men trenden bara förstärks. Ett exempel är Wireds chefredaktör Chris Andersons bok ”Makers” som uppmärksammats i många internationella affärstidningar. Anderson målar upp en bild där vi hjälper varandra att designa vad vi behöver via nätet och sedan tillverkar den nya produkten på vår 3D-skrivare i garaget.

När händer det? 3D-skrivare går att köpa för en allt billigare penning redan i dag, men innan de blir lika vanliga som våra datorer och mobiler dröjer det ett tag.

Vem påverkas? I första omgången främst tillverkningsindustrin, men på sikt många flera branscher och då inte minst logistiksektorn. Tänk att aldrig mer behöva beställa hem reservdelar, utan lösa det själv i garaget eller på kontoret!

 

Skola på liv och död

I Sydkorea förväntar sig 93 procent av föräldrarna att deras barn ska ta en minst fyrårig universitetsexamen. Vägen dit är dock kantad av uppoffringar för såväl föräldrar som barn.

Att ha skolbarn i Sydkorea är en dyr historia, rapporterar Financial Times . Tre fjärdedelar av alla högstadie- och gymnasieungdomar tar privatlektioner på eftermiddagar och kvällar, vilket leder till att familjens halva månadsinkomst får läggas på barnomsorg och extraskola. Resultatet blir att många inte har råd med mer än ett barn och Sydkoreas födelsetal är bland de lägsta i världen – 1,2 barn per kvinna. Till skillnad från Kina, där det enda barnet ofta skäms bort så till den milda grad att de brukar kallas för ”lille kejsaren”, så får de sydkoreanska barnen hårdplugga så mycket att självmord inte hör till ovanligheterna.

I det tävlingsinriktade Sydkorea betraktas en högskoleexamen som inträdesbiljetten till såväl ett välbetalt jobb som ett passande äktenskap. Problemet är bara att de kvalificerade jobben snart inte räcker till alla välutbildade och arbetslösheten stiger, samtidigt som statsmakterna är rejält oroade över vem som ska ta hand om alla äldre i samhället.

Den sydkoreanska synen på utbildning kan kännas främmande och överdriven, men är ändå en trend värd att uppmärksammas. Den asiatiska utbildningsexplosionen innebär nämligen att den globala konkurrensen om de kvalificerade arbetstillfällen ökar. Än så länge har vi européer försprång när det gäller kreativitet, teamwork och problemlösningsförmåga, men hur länge till?

 
Sida 2 av 612345...Sista »