KOMPETENSUTMANINGEN

Här är kunskapen som står emot robotiseringen

1_11_14

 

Vad är det egentligen vi människor gör i vår vardag som robotar, algoritmer och datorer har svårt att härma? Den frågan har varit i centrum när Oxfordforskarna Carl Benedict Frey och Mikael Osborne genomförde sin numera redan klassiska undersökning 2013./L1/ Som alltid i forskning så är systemet rätt fyrkantigt, för att möjliggöra någon form av mätbarhet, men ser man deras slutsatser i ett lite större perspektiv framträder ett antal områden som människor fortfarande behärskar bättre än robotarna:

  • Fingerfärdighet. Allt som har med koordinerade rörelser, ”tummen mitt i handen” och kombinationsuppgifter som involverar båda händerna i komplicerade rörelsescheman.
  • Originalitet och kreativitet. Förmågan att skapa något nytt och unikt och inte bara ”more of the same”. Hit hör även olika konstnärliga uttrycksformer.
  • Social förmåga. Konsten att förstå och agera på andra människors behov och önskemål. Hit hör även omtanke om andra, samt empati.
  • Förhandlings- och övertalningsförmåga. Att samla andra människor och få dem att kompromissa, att överbrygga meningsskiljaktigheter eller att övertyga andra att ändra sig.

Det är väl på det hela taget en rätt sympatisk bild av en människa som tonar fram i ovanstående lista. Utmaningen blir att översätta dessa färdighet till såväl dagens, som framför allt morgondagens arbetsmarknad. En spännande fråga i det här sammanhanget är om efterfrågan på produkter och tjänster som bara levereras av ”äkta människojobb” kommer att öka?

 

Skola på liv och död

I Sydkorea förväntar sig 93 procent av föräldrarna att deras barn ska ta en minst fyrårig universitetsexamen. Vägen dit är dock kantad av uppoffringar för såväl föräldrar som barn.

Att ha skolbarn i Sydkorea är en dyr historia, rapporterar Financial Times . Tre fjärdedelar av alla högstadie- och gymnasieungdomar tar privatlektioner på eftermiddagar och kvällar, vilket leder till att familjens halva månadsinkomst får läggas på barnomsorg och extraskola. Resultatet blir att många inte har råd med mer än ett barn och Sydkoreas födelsetal är bland de lägsta i världen – 1,2 barn per kvinna. Till skillnad från Kina, där det enda barnet ofta skäms bort så till den milda grad att de brukar kallas för ”lille kejsaren”, så får de sydkoreanska barnen hårdplugga så mycket att självmord inte hör till ovanligheterna.

I det tävlingsinriktade Sydkorea betraktas en högskoleexamen som inträdesbiljetten till såväl ett välbetalt jobb som ett passande äktenskap. Problemet är bara att de kvalificerade jobben snart inte räcker till alla välutbildade och arbetslösheten stiger, samtidigt som statsmakterna är rejält oroade över vem som ska ta hand om alla äldre i samhället.

Den sydkoreanska synen på utbildning kan kännas främmande och överdriven, men är ändå en trend värd att uppmärksammas. Den asiatiska utbildningsexplosionen innebär nämligen att den globala konkurrensen om de kvalificerade arbetstillfällen ökar. Än så länge har vi européer försprång när det gäller kreativitet, teamwork och problemlösningsförmåga, men hur länge till?